Jag har varit och hälsat på min gode vän och scenografen Christan Olander i Göteborg. Vi hade ett utbyte av information, där Christian lärde mig grunderna i photoshop, och jag honom några enkla grunder i anatomi. Vi åkte ut en dag till Florence Academy of Arts lokaler i Mölndal där det blev ett kärt återseende av gamla vänner. Det var sju år sedan vi sågs, men när jag stod och pratade med dem kändes det som det var igår, märkligt.

På Göteborgs konstmuseum annonserades ut en utställning av Andy Warhole och Francis Bacon. Tyvärr var det bara ett par tavlor var av Andys och Francis tavlor var. Resten bestod av andra blandade konstnärer av mindre intresse. Något besviken. Samma dag hade Valands konststudenter sin vernissage. Jag hade hoppats på att bli provocerad, eller att någon verkligen flyttat fram gränserna, eller något spännande och utmanande, någon ung och förbannad. Men efter att vi gått igenom utställningen kände jag mest en sorg. Det är sorgligt att se hur så många har kastat bort fem år av studielån, när detta är slutresultatet. Får man bara lära sig högtravande teori och ingen praktisk estetik? Visst, man kan skriva jättefint om olika psykologiska och fysiska värden, förhållanden, utmaningar att tänka efter, men det är inte vad man upplever. Men som helhet var min Göteborgs vistelse helt fantastik och jag kommer att återvända snart igen.

(Fotot är taget av min gode vän och scenografen Christian Olander)